fredag 15 juli 2011

Semester och sol?

Ja, anledningen till tystnaden är att jag har dragit på semester. Familjen Fis har flackat runt, först ute i skärgården till mormor och morfar Fis (samt kusiner och moster, icke att förglömma) och nu befinner vi oss i de södrare delarna av Sverige hos farmor Fis. Allt det här flackandet har inneburit att det här med internet har varit en förhandlingsfråga. Vi har bara haft en dator (o hemska tanke!) som dessutom endast har kunnat användas med mobiltelefon som modem. Det har varit pappa Fis telefon så har inte pappa Fis spelat poker har han suttit och lekt med telefonen. Som ni förstår så har inte jag fått så rasande mycket internettid. Men nu så!

Det här med semester innebär ju en hel del förväntningar. Vädret ska vara bra, det ska badas, solas, god mat skall ätas och fashionabla drinkar skall avnjutas i eftermiddagssolen på altanen medans herrarna grillar med en varsin drya [drajja] i handen. Det är som alltid väldigt sällan som det blir såhär. Kanske om man bor i Sydfrankrike, men här hemma i Svedala, noho!

Under dessa två veckor har vi haft, låt mig tänka... Jag tror 3 dagar med sol och värme. Det var första dagen jag och Lill-fisan kom ut till landet (aka stugan i skärgården). Då var det så varmt att det var väder för endast blöja och plaskbalja på gräsmattan. Det var helt fantastiskt! Fem dagar senare kunde vi ta premiärdopp i viken nedanför stugan för då var det också sol och varmt. Nu i helgen var det varmt lördagen eller söndagen om jag inte minns fel, men då kunde vi inte göra så mycket mer än en liten tur till parken för vi var tvugna att tvätta inför resan till farmor Fis.

Väl här hos farmor Fis har det varit, som bäst, växlande molnighet. Men större delen av tiden har det varit mulet och regnat. Vad som dock har varit konstant är att det har blåst som bara tusan hela tiden!

Vädrets nyckfullhet har gjort att det inte är så himla kul att gå ut och gå till parken med en rastlös 1-åring. 1-åringen bryr sig verkligen inte om det regnar eller ej, men vi som föräldrar tycker inte att det är fullt så kul att stå i parken och gräva sand eller putta gunga i spöregn. Så för att man inte ska få en totalt odräglig unge så gäller det att passa på att röja loss totalt när vädret är acceptabelt. Således gäller det att försöka planera utgångarna så mycket som det går, så man verkligen utnyttjar när det är uppehåll eller, gud bevars, solen tittar fram. Detta planerande har gjort att min annars lätta fixering vid väderrapporter har börjat bli smått absurd och närma sig något som skulle kunna beskrivas som besatthet.

I vanliga fall så tycker jag om att titta på väder rapporter. Jag gillar att se fram emot eller fasas inför morgondagens väder. Jag har även en extra app på min telefon som ger mycket bra väderrapporter, timme för timme. Detta är något som maken har obeskrivligt roligt åt. Jag vet verkligen inte hur ofta han tråkar mig, både i ensamhet och inför andra, om mitt "pensionärsintresse". Det är ok, jag kan ta det, jag till och med bjuder på det för jag gillar väder! Jag vet flertalet gånger som han har blivit överrumplad av både värme och kyla, regn och våldsamt snöande. Han har varit helt oförberedd på vädret och det har således lett till att han har haft det synnerligen otrevligt när han har tagit sig hem. Kanske inte så mycket de senaste 7 månaderna, jag kan ju inte låta min dotter lida för min mans ointresse att kontrollera yttertmperaturen innan han lämnar hemmet. Men ändå, jag kan tycka att mitt intressa är rättså bra.

Men nu har det blivit en besatthet. Jag tittar på alla väderrapporter jag kommer åt. Min app kontrolleras flera gånger per dag. På kvällen kan jag ligga och kontrollera vädret timme för timme och planera morgondagens aktiviteter efter vädret. När jag vaknar morgonen efter kontrollerar jag appen igen bara för att bekräfta att planen håller.

Men för tillfället ser det mörkt ut. Jag hade satt mitt hopp till helgen, farmor Fis har ju för tusan köpt en uppblåsbar pool! Men det verkar som om de planerna kommer att grusas. Det verkar som om det bara blir regn, regn och mera regn. Det enda jag kan trösta mig med att att vi i alla fall fick med oss gummistövlar och galonställ till Lill-fisan. Hon behöver åtminstonde inte bli blöt.

Inga kommentarer: